Trots sitt goda minne glömmer nötskrikan många av sina gömda skatter. Med tiden gror ekollonen och nya ekar växer upp. Om du hittar en ensam ek i en skog med gran och tall, vet du nu vem som planterat den!
Ett ekollon är tungt och faller rakt ner intill sitt moderträd, men nötskrikan kan ta med sig ekollon flera kilometer, kanske en mil. På så sätt får eken hjälp att sprida sig till nya ställen.
Efter istiden spred sig eken norrut från Skåne till Västmanland. Det tog ungefär 2 000 år att komma dessa 50 mil. Det blir 250 meter per år. Det hade aldrig varit möjligt utan nötskrikans hjälp!