Anteckningarna i protokollet matas sen in i en av databaserna här på museet så att alla nyfikna forskare kan komma åt dem.
Ofta står det i protokollet hur mycket fett fågeln lagrat upp på kroppen. Innan den flyttar vidare måste den äta mycket och lagra energi. Hur fet fågeln är kan därför berätta om hur gott om mat det har varit på sistone, och hur långt den kan tänkas flyga innan den måste äta igen.
Man kan också ringmärka fågelungar som ligger i boet. Då får vi chans att följa en viss fågel och kan få reda på ännu mer om hur den lever. Märkning vid boet gör det också möjligt att ta reda på hur gammal en fågel kan bli.
All ringmärkning i Sverige sköts av Ringmärkningscentralen här på Naturhistoriska riksmuseet. Varje ring har ett eget nummer. På så sätt kan alla märkta fåglar hållas isär. På ringarna står också postadressen till museet.