Alla döda växter och djur bryts med tiden ner av bakterier och svampar i marken. Det gäller också den gamla stören eftersom den är av trä.
För att nedbrytningen ska fungera behövs både vatten och syre. I markytan möter vattnet i mossen luftens syre. Det är också där stören ruttnar först.
I luften är det ont om vatten och nere i den våta marken är det ont om syre. Både ovanför och under markytan ruttnar stören därför långsammare.
Vattnet som finns nere i mossen kommer sällan i kontakt med syret i luften. Det finns bakterier här som lever på det lilla syre de kan ta upp ur vattnet, men innan de hunnit bryta ner alla växter tar syret slut. De döda växter som inte brutits ned samlas i lager som kan vara flera meter tjocka.