Från hyfernas yta avges ett kemiskt ämne, ett enzym, som bryter ned rester av döda växter och djur. Svamparna ”tuggar” och smälter sin mat utanför hyferna. En del av den näring som enzymet frigör tas sedan upp av svampen själv.
Mycket av näringen tas istället upp av de levande växternas rötter. Det mesta av den näring växterna suger i sig har frigjorts när döda växter och djur brutits ner av bakterier och svampar.
Den del av svamparna som vi ser ovan jord är egentligen svampens så kallade fruktkroppar. De växer upp från mycelet. I dem bildas en mängd ytterst små sporer, som kan liknas vid frön.
Sporerna lossnar och bärs iväg med vinden. Om de landar på lämpligt ställe kan de bilda nytt mycel. Så sprider sig svamparna.